Svenska

<p>Ingen kung har suttit längre på Sveriges tron än Carl XVI Gustaf. Den 15 september 2023 firade han 50 år på tronen och samma år var det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni. Detta speciella jubileumsår uppmärksammades med en stor utställning på Kungliga slottet och denna omfattande bok. I text och bild presenteras föremål, miljöer och ceremonier som berättar om hovets betydelse för Sveriges utveckling som land och kulturnation under 500 år. </p><p>Huvudförfattare är Lars Ljungström, förste intendent vid Kungl. Husgerådskammaren.</p>

Dalarnas fäbodristningar är en rik skatt av bilder och korta texter. De höggs och ristades på träd, i husväggar, i stenblock och på berghällar från 1600-talet framåt mitten av 1900-talet av vallkullor och andra som arbetade och vandrade i utskogarna. Denna fascinerande och rikt bildsatta bok beskriver ristningarna, var de finns och vad de berättar om livet och människorna.

<p><i>Adelns historia i Finland </i>ger en ny och nyansrik bild av ett samhällsstånd som befunnit sig i händelsernas centrum genom århundradena. Boken följer adeln i den östra riksdelen under den svenska tiden och under den ryska, ända fram till 1919 när adlandet förbjöds i den nya republiken. Förutom adelns position i maktens centrum, lyfter författarna också fram vikten av släktnätverk och kontakter, där kvinnor ofta hade en viktig förmedlande roll. Här ryms skrupelfria mutor och äkta ädelmod, så väl som strategiska äktenskap och ren kärlek, samhälleligt ansvarstagande, men också bildning, konst och socialt ansvar. </p><p>JANNE HAIKARI, MARKO HAKANEN, ANU LAHTINEN och ALEX SNELLMAN har varit redaktörer för boken, där ytterligare sju meriterade forskare bidrar för att belysa adelns roll i samhällsutvecklingen. Historikern Bo Eriksson har skrivit bokens förord. </p><p>"I boken lyfter författarna fram på vilka många olika sätt adeln som institution var närvarande överallt i samhället, från familjevardagen och utvecklingen av kulturlivet till det samhälleliga beslutsfattandet."<br/>Ur motivering för utmärkelsen årets fackbok ­ ­ av Riksdagsbiblioteket i Finland </p><p>"Boken är en väl utförd genomgång av adelns historia i Finland och kommer säkerligen att försvara en plats som ett grundopus i sitt ämne."<br/>Historisk Tidskrift för Finland </p><p>"Trots sitt digra innehåll känns boken ändå inte överväldigande. Helhetsupplägget är brett och drar åt många olika håll, men framställningen är konkret, tydlig och ekonomisk."<br/>Tieteessä tapahtuu</p>

<p>"Om inte hon hade funnits hade inte heller jag funnits", skriver prinsessan Christina i sitt personligt resonerande porträtt om drottning Joséphine, Bernadottedynastins doldis. En mångbegåvad, socialt medveten, viljestark och envis kvinna som blev bedragen, men bidade sin tid och fick en betydelse i Sverige som imponerar på hennes sentida släkting.</p><p></p><p>Joséphine var from katolik och ett franska revolutionens barnbarn. Hennes pappa var adoptivson till Napoleon och hennes farmor kejsarinna av Frankrike. Med lockande list från Karl XIV Johan, den första Bernadottekungen, blev hon kronprins Oscars hustru för att sätta fart på den nya kungaätten. Det gjorde hon med besked.</p><p></p><p>Detta är prinsessan Christinas tredje bok i samarbete med Carl Otto Werkelid.</p>

<p>VINNARE AV STORA FACKBOKSPRISET 2021!</p><p>Prismotivering:</p><p>"Författaren tar med sina läsare på en oupphörligen givande resa genom tid och rum. I tolv essäer om varelser i vatten från val och haj till kräfta och krokodil - samspelar lärdom och stilkonst med ett rikt bildmaterial. Resultatet är en fascinerande kulturhistoria om människans föreställningar och umgänge med de olika arterna. I sina enskildheter ger boken pur kunskapsglädje, i sin helhet en värdefull tankeställare."</p><p>"En utomordentligt vacker bok, ett litet praktverk, rikt illustrerat och välskrivet...//...Ett väsentligt bidrag till vår lärdomshistoria. Förmedlat med stor esprit." Klas Östergren, SvD</p><p>"Vattenvarelser är ett ljuvligt verk, fullt av kunskap och lärdom och kärlek." Johan Tralau, Fokus </p><p>"Roligare och mer överraskande populärvetenskaplig bok har jag inte läst på många år." Tommy Olofsson, Axess </p><p>"Vilken bok!" Tranås-Posten</p><p>Denna perspektivrika, oupphörligt fängslande och överdådigt illustrerade kulturhistoria uppmärksammar alla de djur som framlever sina liv i haven och sjöarna och berättar samtidigt om hur vi människor i Västerlandet från antiken till i dag har betraktat och behandlat dem och deras livsmiljö. Det är en historia som från människans sida rymmer såväl fruktan och brutal exploatering som nyfikenhet och förundran liksom stora skönhetsupplevelser och känslomässigt engagemang. </p><p>Tydligt är att vi landvarelser i alla tider fascinerats av vattnets värld men att vi också fått anstränga oss till det yttersta för att förstå dess främmande invånare. Länge fick naturforskarna hålla till godo med mer eller mindre trovärdiga reseskildringar och insamlade skelettdelar eller spritinlagda preparat när de ville förstå världshavens djurliv. Många gånger förlitade de sig också nästan ordagrant på äldre tiders författare: på så vis kunde fantasifoster som sjöjungfrur, sjöfåglar vilka föddes genom uralstring och valar stora som öar leva vidare i litteraturen i århundraden.</p><p>I fokus står tolv djur som alla gjort rejäla avtryck i den västerländska tanketraditionen, men på lite olika sätt: krokodilen, blodigeln, ålen, kräftan, hajen, sugfisken, sköldpaddan, bläckfisken, havssulan, Stellers sjöko, valen och maneten. Framställningen kryssar sig fram mellan skilda kunskapsområden och genrer. I något av djurporträtten ligger tonvikten på biologihistoria, i andra får paleontologi, geologi och ekonomi stor plats. Också populärvetenskap, medicin, mytologi, bibeltolkning, folktro och populärkultur är sådant som berörs. Geografin är i princip hela världen eftersom vattenvarelser aldrig brytt sig speciellt om några nationella gränser, och läsaren får möta djuren både på de stora djupen och i de grunda vattnen, någon gång också uppe på torra land.   </p><p>OM FÖRFATTAREN:</p><p>Jakob Christensson är docent i idé- och lärdomshistoria och redaktör vid Svenskt biografiskt lexikon. Efter avhandlingen Lyckoriket: studier i svensk upplysning (1996) har han i böcker och essäer behandlat ämnesområden som studieresor, encyklopedier, vetenskapshistoria liksom naturumgängets och samlandets historia. 2015 utsåg Måltidsakademien hans utgåva av Bengt Bergius klassiska gastronomihistoria <i>Tal om läckerheter</i> till årets bästa bok alla kategorier.</p>

<p><i>I stålstormen</i>, utgiven i Tyskland första gången 1920, är ett av de främsta litterära monumenten från första världskrigets malströmmar. När frontofficeren Ernst Jünger (1895 1998) sammanställde sina dagboksanteckningar från skyttegravsstriderna på västfronten i Frankrike och Belgien från januari 1915 till augusti 1918 var syftet att ge massakern en ärlig gestaltning och en djupare mening. Med kylig närvaro och detaljrikedom registreras ­krigets förluster och ohyggliga dimensioner parallellt med ­äventyrslystnaden, den preussiska disciplinen och det kamratskap som var dess underliggande drivkrafter. </p><p>Denna nya utgåva, har ny omslagsillustration och görs i vackert halvklotband i linje med förlagets övriga titlar av Ernst Jünger.</p>

Varför heter något Böcklingbacken, Långpannestigen eller Ånghästparken? Vilka var Mamsell Josabeth, Staffan Sasse och Vackra Nanna som fått ge namn åt platser i staden? Vad betyder Akalla, Rinkeby och Skarpnäck? Namnen berättar om stadens ursprung,  historia och utveckling. De är en del av Stockholms och stockholmarnas identitet och bidrar till den hembygdskänsla som också finns i en stad. I Stockholms gatunamn förklaras de drygt 5 400 namn på gator, torg, parker och andra allmänna platser i Stockholms 117 stadsdelar, som var fastställda vid utgången av år 2020. Första upplagan flera gånger mellan 1982 och 1984. Tio år senare kom en andra, reviderad upplaga.. Författarna var de mest kompetenta man kan tänka sig: författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström, ortnamnsforskaren Nils-Gustaf Stahre, förre chefen för Stockholms medeltidsmuseum Jonas Ferenius samt Gunnar Lundqvist, i flera årtionden handläggare av namnfrågor på stadsbyggnadskontoret. Alla fyra var under lång tid verksamma i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning. Staffan Nyström, professor i nordisk namnforskning och i 25 år verksam i namnberedningen, bl.a. som dess ordförande, svarade för den tredje upplagan 2005. Detta är bokens fjärde upplaga.  . Ursprungsförfattarnas texter finns kvar i boken, men har uppdaterats, kompletterats och i viss mån moderniserats av Staffan Nyström. Nya regelverk och arbetssätt beskrivs och nya namn, tolkningar och forskningsresultat har infogats. Två fylliga register gör boken lätt att söka i.